Bra att veta om utmattning

Kliniska studier har visat att den arbetsrelaterade psykiska ohälsan är ett växande problem, såväl i Sverige som internationellt. Speciellt tycks detta gälla yrken med mycket ansvar för andra människor inom sjukvård, skola, omsorg, kyrkans personal, mellanchefer i privat företagsamhet. Kliniska studier av patienter som är långtidssjukskriven för psykisk ohälsa talar för att tillståndet mycket ofta är relaterat till arbete.

Vetenskapliga studier har visat att den arbetsrelaterade psykiska ohälsan oftast är ett resultat av en långdragen process som medför såväl kroppsliga som psykiska problem. Processen kan pågå under flera år och börjar ofta med trötthet, spänningstillstånd och smärta i rörelseorganen.

Diagnosen ”utmattningssyndrom” innebär ett antagande om sjukdomens orsaker, som tänks vara långvarig stress som inte är relaterad till arbetet utan beror på andra typer av långvariga påfrestningar t e x långvarig arbetslöshet eller lågvariga relationsproblem.

Diagnoskriterier för utmattningssyndrom

Samtliga kriterier måste vara uppfyllda för att diagnosen ska kunna ställas.

A.      Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst tvåveckor. Symtomen Har utvecklas till följds av en eller flera identifiera bara stressfaktorer vilka har förelegat under minst sex månader,

B.      Påtaglig brist p psykisk energi dominerar bilden, vilket visar sig i minskad företagsamhet, minskad uthållighet eller förlängs återhämtningstid i samband med psykisk belastning.

C.      Minst fyra följande symtom har förelegat i stort sett varje dag under samma tvåveckorsperiod:

        1. Koncentrationssvårigheter och minnesstörning

2. Påtaglig nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress

3. Känslomässig labilitet eller irritabilitet

4. Sömnstörning

5. Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet

6. Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, magtarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet.

D. Symtomen orsakar en kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt, yrsel eller i andra viktiga avseenden.

E. Beror ej på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t e x missbruksdrog, medicinering) eller någon annan somatisk sjukdom/skada (t e  x hypothyreoidism, diabetes, infektionssjukdom).

F. Om kriterierna för egentlig depression, dystymi  eller generaliserad ångestsyndrom samtidigt är uppfyllda anges utmattningssyndrom enbart som tilläggsspecifikation till den aktuella diagnosen.

Du kan söka till oss direkt, behövs ingen remiss.
Ring oss på tel: 08 600 03 00
Frikort och besöks avgift landstinget gäller.

 

 

Kognitiva Teamet Rehab rehabprogram för utmattningssyndrom

Balans mellan aktivitet och vila

Vi arbetar i team med läkare och sjukgymnast som träffar patienter både i grupp och individuella samtal under ett 18 veckors rehabprogram. Det är viktigt att utmattningspatienten börjar lyssna på sin kropp sig själv och lära sig att ta pauser innan de är helt slut. Många har ”tappat bort sig själva” och istället satt alla andras behov före sina egna. Det gäller att börja hitta tillbaka till sig själv och respektera sina egna behov  säger Eila psykolog på Kognitiva Teamet Rehab. Det kan röra sig om allt från stort till smått. göra i livet. Det är viktigt att sortera fram den egna viljan. Lyssna på vad jag själv behöver och vad jag vill.

Många patienter som kommer för behandling är mycket ambitiösa personer som var måna om att göra bra ifrån sig. Många har höga krav på sig själva vilket lett till att de oftast överpresterat. De är vana att alltid lägga in en högre växel. De behöver lära sig vad går gränsen för en hälsosam prestation. Skall vi grovt generalisera så är den största målgruppen som hamnar i utmattningssyndrom kvinnor i 30 – 50 års åldern. Men det finns de som är både yngre och äldre, samt även män, vilket är en grupp som ökat på senare år. Personer som ligger i riskzonen för att drabbas av utmattning är personer som arbetar med att hantera människor och ofta förväntas vara tillgänglig för andra i stor utsträckning. Utmattningssyndrom kan dock drabba alla yrkeskategorier, kön och åldrar.

Det tar tid att återhämta sig från utmattning. Man behöver vara motiverad att vilja ändra sitt beteende från att hela tiden pressa sig och istället sträva efter att ta hand om sig och bygga in regelbunden återhämtning i vardagen. Man behöver lära sig att inte alltid prestera på topp utan kan välja detta i situationer när det verkligen gäller.

På Kognitiva Teamets Rehab arbetar vi med grupper  som träffas  i cirka 18 veckor samt en uppföljningsträff efter tre månader. I gruppen har man möjlighet att känna förståelse, lära av varandra och känna igen sig i andra, vilket kan vara en hjälpande effekt. I gruppen diskuteras ämnen som aktivitetsbalans, självkänsla, egen omsorg, hantering av känslor, situationsanalys och gränssättning. Utöver gruppsammankomster med psykolog en gång i veckan träffar den utmattade patienten även sjukgymnast i grupp en gång i veckan för att åter lära känna sin kropp och hitta en lagom nivå på fysisk aktivitet.

Många kan trots att de är utmattade ha för hög aktivitetsnivå och träna för mycket, detta hindrar återhämtningen och kroppens möjligheter att läka, medan andra helt har slutat med fysisk aktivitet och behöver komma igång med lugnare aktivitet. I grupp eller individuellt tränas på olika avspänningstekniker, medicinsk yoga  och mindfulness. Att träna på att vara i kontakt med sin kropp och lyssna inåt är en viktig del i behandlingen. Som följd av utmattning kan den utmattade få ångest och depression vi använder KBT och ACT för att hantera nedstämdhet, orostankar och ångest.

Kognitiva Teamet Rehab stödjer patienten i en hållbar arbetsåtergång. Att arbetsåtergången planerar i samförstånd med arbetsgivaren är en viktigt del av rehabiliteringen.

Övergripande mål i rehabiliteringen är att finna en hälsosam aktivitetsbalans med regelbunden återhämtning, att bygga en god relation till sig själv och se sitt eget värde, för den man är och inte bara i förhållande till sina prestationer samt få en ökad förmåga att lyssna in sin kropps signaler så att man kan svara på dess behov.

 

Rehabdeltagare berättar:

” Jag har fått verktyg som hjälper mig att hantera min stress, så att det inte händer igen. Det främsta verktyget är andningen. Tidigare har jag gått och hållit andan långa stunder. Nu om jag känner mig utsatt för stress, då går jag inte med på det. Istället tar jag kontroll över situationen och andas.”

Det säger Erik, 58 år, som nyligen avslutat sin behandling på Kognitiva Teamet Rehab. Han berättar också om andra förändringar i sitt beteende efter behandlingen: Klicka på länken och läs mer om Erik.
http://blogg.ktrehab.se/att-behandlas-i-grupp-gjorde-att-jag-forstod-att-jag-inte-var-ensam-det-fanns-ocksa-de-som-hade-det-varre-an-jag/

Läs gärna på bloggen mer om vad personer som gått igenom vårt program tycker:
http://www.blogg.ktrehab.se

 

Några saker att tänka på för en hållbar arbetsåtergång

Det varierar hur lång tid som krävs innan man är redo att gå tillbaka till arbetet. Det är viktigt att man börjat återhämta sig från tröttheten och känner att man klarar/orkar att göra något på arbetet och vara där i ca 2 timmar till att börja med. Det kan finnas variationer i hur man fördelar tiden. Tid, planering och förberedelser är viktiga för att underlätta arbetsåtergången. Bra att ha möte med chefen några veckor innan man startar för planering. Vi erbjuder arbetsgivaren att komma till oss för rehab möte.

Den första uppgiften blir att vänja sig vid miljön på arbetsplatsen. Detta kan göras stegvis genom att man t ex först hälsar på en kollega eller chef. Om det känns svårt kan man börja med att träffas på en annan plats första gången.
När man gradvis känner sig mer van vid att vistas i arbetsmiljön igen blir nästa uppgift att vänja sig vid arbetsuppgifterna igen (och att hantera krav relaterade till arbetet).

Viktigt att vara medveten om sina egna stresskällor/risksituationer/stressbeteenden för att försöka förebygga och träna på att hantera dessa. Här rekommenderas det att prioritera eftersom det kan vara svårt att hålla allt aktuellt samtidigt i en omställningsprocess.

Gradvis upptrappning är en väldigt viktig princip. Planeringen och bedömningen görs av sjukskrivande läkare och godkänns av Försäkringskassan. Det är klokt att se det som att man gör en preliminär planering som sedan kan utvärderas och justeras åt olika håll. Om man varit heltidssjukskriven brukar man börja med 25% arbete. Ofta fördelar man tiden till två timmar/dag men om man upplever att det passar en bättre kan man istället ha någon eller några lediga dagar per vecka och arbeta lite längre pass. Viktigt dock att man inte utgår ifrån effektivitetstänk utan ifrån vad man tror är mest gynnsamt för sitt mående i första hand. Man behöver stanna kvar på en nivå ett tag innan man går vidare till att öka arbetstiden, minst några veckor men ofta längre än så, och känna att det fungerar bra innan man ökar på tiden.

Det är gynnsamt att se arbetsåtergången som en del i rehabiliteringen. Det är naturligt att processen tar sig skiftande uttryck med bra och dåliga dagar om vartannat. Man känner ofta av varje förändring, t ex ökning av arbetstiden. Man får se det som en prövotid. Blir belastningen för hög får man backa lite genom att t ex be om mer stöd, lämna ifrån sig någon uppgift eller gå ner lite i arbetstid en period.

Angående arbetsupplägg: I början bra att få yttre hjälp kring gränssättning och prioritering (av chefen eller annan stödperson) men viktigt att träna på det själv. Väl avgränsade uppgifter i det inledande skedet, helst utan deadlines,
konkreta, rutinmässiga uppgifter hellre än mentalt krävande och komplexa uppgifter. Generellt att föredra om man kan sitta själv och arbeta med sina uppgifter, utan att vara alltför beroende av någon annan. Arbeta med en sak i taget så mycket som möjligt. Ej mötas av ”en hög med arbetsuppgifter på skrivbordet”. Bättre om man själv eller någon kollega styr över utdelningen av uppgifter (en i taget osv.)

Medverkan på möten samt ev. kundkontakter bör ske successivt. Till en början generellt bättre att avvakta med det. Anpassning av arbetsuppgifterna om det krävs. Kan t ex handla om att göra andra uppgifter än sina ordinarie under en tid eller att anpassa tiden avsatt för uppgiften till en lugnare takt. Regelbundna pauser under dagen är mycket viktigt. Avstämningar med chefen eller annan ansvarig bör planeras in regelbundet, t ex en gång/vecka.

Se gärna filmen om hållbar arbetsåtergång:

http://blogg.ktrehab.se/se-filmen-hallbar-atergang-i-arbete/

Att tänka på för den som är anhörig till en person med utmattning

Var ett stöd för minnet. Den som har utmattningssyndrom har ofta svårt att komma ihåg vad som ska göras. Du kan hjälpa till genom att till exempel ordna en överskådlig kalender och skriva upp information tydligt och enkelt. Se också till att det finns en viss ordning hemma, så att det är lätt att hitta viktiga saker.

Planera och spara kraft. Det kan vara svårt att prioritera vad som behöver göras hemma när man har utmattningssyndrom. Gör en gemensam planering och fördela arbetsuppgifterna så att den utmattade får göra lagom mycket. Ibland behöver du vara bestämd och ”ta ifrån” den utmattade en uppgift som hon eller han alltid brukat göra, men som nu blir för stor och tung. Samma sak gäller aktiviteter utanför hemmet. Den som har utmattningssyndrom blir trött fort, både av mental och fysisk ansträngning. Därför är det bra att lägga in pauser och inte stapla aktiviteter på varandra, som den som är frisk ofta gör.

Bryt inte fokus. Den som har utmattningssyndrom har svårare att koncentrera sig någon längre stund och är mer lättstörd. Att bli avbruten och sedan hitta tillbaka till uppgiften är också extra svårt. Därför bör du låta bli att be om saker eller berätta något när personen håller på med annat. Försök att återkomma senare i stället.

Rutiner och fysisk aktivitet är bra. Den som är utmattad behöver rutiner och en regelbunden dygnsrytm. Hjälp till att planera in måltider, sömn, fysisk aktivitet, arbete, fritidsaktiviteter och vilopauser. Fysisk aktivitet är viktig för att bli frisk, men den måste vara anpassad till vad den som är utmattad orkar. Du kan till exempel gå ut på promenader med den utmattade, gärna varje dag, som en rutin.

Stötta nya tankar och nya gränser. Den som går på rehabilitering för utmattningssyndrom brukar få många nya tankar om hur livet ska se ut i fortsättningen. Hur ska stress och krav hanteras och vad ska prioriteras? Hur ska man kunna sätta tydligare gränser och bli mer generös mot sig själv? Det tar olika lång tid att ta till sig stresshanteringsmetoder och bryta mönster. Du kan hjälpa till genom att stötta och uppmuntra personen och ge henne eller honom utrymme och egentid.

Nytt liv – även för dig. Prognosen för den utmattade är nästan alltid god, även om det kan ta tid att bli frisk och en viss känslighet för stress kan finnas kvar. Tänk på att ett förändrat liv för den som är utmattade även betyder förändringar för dig som anhörig. Du kan bli besviken när den som har eller har haft utmattningssyndrom inte presterar lika mycket som förut. Du kanske är van vid att personen planerar familjens aktiviteter och sköter många sysslor hemma. Nu behöver ni tänka om och planera för ett nytt sätt att leva tillsammans.

 

Säger Maya Mitova, medicinskt ledningsansvarig läkare på Kognitiva Teamet Rehab i Enskede

– Vi tar ansvar för medicineringen och sjukskrivningen för patienten under hela rehabperioden hos oss. Och vi bokar tid för ett möte mellan patienten och arbetsgivaren, tillsammans med en psykolog och ibland en läkare. Många arbetsgivare blir intresserade och kommer också hit på våra föreläsningar. Vi kan även boka möte med arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Vår uppgift är att motivera patienterna till att gå tillbaka till arbetet, säger medicinskt ledningsansvarig på Kognitiva Teamet, Maya Mitova.

Hon talar om människans motståndskraft och metaboliska reserv eller vår kropps förmåga att reagera på stress. Om vi är utsatta för mycket stress, minskar vår motståndskraft. Det är som ett batteri. Har det mycket laddning bör det klara av stressen, men annars inte.

– Man kan också jämföra det med ett bankkonto. Om det är en bra balans mellan uttag och insättningar, kan man klara av en period med fler uttag, eftersom det finns en reserv. Men om man gör uttag under en längre period, utan att fylla på med insättningar, kommer kontot att övertrasseras.

– Stress kan orsaka många symtom och många hälsoproblem. I stort sett är det hjärnan eller det centrala nervsystemet som styr förändringen av stresshormonet kortisol, som bildas i binjurarna. Nivåerna på hormonet är normalt som högst tidigt på morgonen och sjunker under dagen. Kortisol utsöndras också till följd av stress.

Maya Mitova betonar att Kognitiva Teamet har en holistisk syn, en helhetssyn, på människan vilket också avspeglas i att teamet består av olika yrkeskategorier, som samarbetar nära varandra. Hon är själv specialist i rehabmedicin, neurologi och allmän psykiatri med examen i företagshälsovård.

På Kognitiva Teamet Rehab i Enskede arbetar sex läkare med specialistkompetenser inom psykiatri, rehabmedicin, neurologi och allmän medicin. Här finns också sex fysioterapeuter (sjukgymnaster) med specialistkompetens inom smärta, OMT (Ortopedisk Manuell Terapi) och mental hälsa, sex KBT (Kognitiv Beteendeterapi) psykologer, två KBT psykoterapeuter och fem vårdadministratörer.

Rehabiliteringen pågår i 18 veckor, två dagar i veckan två timmar åt gången, ena dagen med en psykolog, den andra med en sjukgymnast som gruppledare. De sista åtta veckorna i behandlingen erbjuds patienterna medicinsk yoga och mindfulness. Patienterna behandlas också med KBT, Kognitiv Beteendeterapi.

– Patienterna är väldigt positiva. Man ser hur deras utseende och utstrålning förändras. De blir vackrare, tycker Maya Mitova.

–  Efter en lång sjukskrivning är patienterna mycket arbetsmotiverade men självkänslan är dålig. Ofta kan det krävas förändringar på arbetsplatsen och av arbetets innehåll för att möjliggöra arbetsåtergång. Det har visat sig vara lämpligt att börja med arbetsträning och sedan successivt återgå till arbetet med deltidssjukskrivning.

– Patienter med kvarstående kognitiva störningar kan lämpligen arbetsträna med mindre komplicerade arbetsuppgifter. Det kan också vara av värde att utse en kontaktperson på arbetsplatsen som kan stödja patienten i arbetsträningen.