”Det bästa med Kognitiva Teamet Rehab är att vi är snabba. Remisserna åtgärdas samma dag eller dagen efter. Inom några veckor är patienterna i behandling”

Säger Anita Krokström, psykiater på Kognitiva Teamet Rehab i Enskede

– Det mest positiva är att i princip alla patienternas utmattningssyndrom går att lösa! säger Anita Krokström, psykiater på Kognitiva Teamet Rehab i Enskede.

Hon tycker att primärvården är duktig på att identifiera patienterna med utmattningssyndrom. Och hon utgår från att husläkarna använder sig av socialstyrelsens riktlinjer och skattningsskalor för att diagnosticera utmattningssyndrom.

– Patienterna skulle kunna komma lite tidigare till oss, så hinner de inte bli så utmattade att de kanske inte klarar av att komma. Och så blir de inte sjukskrivna så länge. Det är viktigt att sätta igång på direkten med rehabiliteringen.

– Visst tar vi emot remisser direkt från patienterna, så kallad egenanmälan. Men vid behov skickas de till vårdcentralen för att göra en kompletterande utredning. Det är bra att patienten är utredd, så att man inte missar annan bakomliggande sjukdom som bör behandlas.

– Innan patienterna skickas vidare till oss måste vård- eller hälsocentralen ha utfört all provtagning och kunnat utesluta allvarliga sjukdomstillstånd som järnbrist, underfunktion i sköldkörteln, energibrist och så vidare

Kognitiva Teamet tar över ansvaret för patientens sjukskrivning först när behandlingsprogrammet börjar. Behandlingen sträcker sig över 18 veckor. När programmet är slut går sjukskrivningsansvaret tillbaka till vårdcentralen.

Rehabiliteringen pågår två dagar i veckan två timmar åt gången, ena dagen med en psykolog, den andra med en sjukgymnast som gruppledare. De sista åtta veckorna i behandlingen erbjuds patienterna medicinsk yoga och mindfulness. Patienterna behandlas också med KBT, Kognitiv Beteendeterapi

– Det bästa med oss är att vi är snabba. Remisserna åtgärdas samma dag eller dagen efter. Patienterna kallas direkt och får en tid inom två veckor. Därefter sorteras de in i första lediga grupp. Så inom tre till fem veckor är de i behandling, berättar Anita Krokström.

Det är mest kvinnor, pedagoger från skola och förskola som kommer, men också män. Många är nyblivna föräldrar. De flesta är välutbildade. Den vanligaste patienten är en välutbildad medelålders kvinna, som har en fast anställning. De flesta, 60 procent, är födda på 60- och70-talen. En stor grupp är också 80-talisterna och även ett fåtal födda på 90-talet.

– Jag tycker ändå att problematiken är liten och enkel att lösa.

Anita Krokström jämför med sitt tidigare arbete på Maria Pol, där patienterna sökte för missbruk. Där handlade det mer om hemlöshet, misshandel och fängelsedomar.

– Första gången de kommer hit är de nervösa. De vet inte vad de remitterats till. De tror att de ska behandlas individuellt. Men nu är det gruppbehandling som gäller.

– Även om patienterna är väl pålästa har de svårt att förstå kopplingen mellan utmattning och fysiska symtom. Men här får de en föreläsning om tillståndet. De är trötta när de går härifrån efter första dagen som är runt tre och en halv timme. Men de är samtidigt mycket nöjda. De blir tagna på allvar och är ofta imponerade av bemötandet.

– Det finns många solskenshistorier. Den här patientgruppen är högpresterande, flera har aldrig varit sjukskrivna. Och nu har de drabbats av en svår funktionsnedsättning.

 

”Kontakterna med patienternas arbetsgivare är övervägande positiva för alla parter”

Säger Eila Brandeker Hausmann, teamledare för våra psykologer på Kognitiva Teamet Rehab i Enskede

– Vi erbjuder patienterna att vi tar kontakt med deras arbetsgivare, alltid under förutsättningen att patienterna själva vill. Då träffas arbetsgivare, psykolog och patient. Ibland kommer även försäkringskassan och en facklig representant. Före mötet gör vi också en kartläggning tillsammans med patienten bland annat om vilka anpassningar som behövs för att återgången till jobbet ska fungera, berättar Eila Brandeker Hausmann, psykolog på Kognitiva Teamet Rehab i Enskede.

Under mötet informeras arbetsgivaren om vad utmattning och rehabilitering innebär. Mötet genomförs inför arbetsåtergången oftast under sista månaden av behandlingen. Arbetsgivarna är övervägande positiva, enligt Eila Brandeker Hausmann.

– Många patienter är osäkra på att gå tillbaka till jobbet men gör det ändå. De flesta går tillbaka till samma arbetsplats, ibland med andra arbetsuppgifter, i alla fall till en början. I vissa fall inleder man med arbetsträning, som försäkringskassan måste godkänna. Men i de flesta fall börjar man med deltidsarbete på 25 procent.

När det gäller anpassningar så kan det exempelvis handla om en anpassad arbetsmiljö, kanske att patienten behöver sitta avskilt. På en del arbetsplatser kan miljön vara svår att anpassa. Det är vanligt att man ser över arbetsuppgifterna. Det kan bli så att man får göra mera rutinuppgifter för att slussas in i arbetet igen. Under infasningen ska en chef eller annan kontaktperson ha återkommande kontakt med patienten och en noggrann uppföljning ska ske.

– Efter rehabiliteringens slut har patienterna normalt ingen kontakt med oss, förutom en uppföljningsdag tre månader senare. Några börjar jobba redan under rehabiliteringen eller arbetar deltid parallellt under hela rehabiliteringstiden.

En del patienter har efterfrågat fortsatt kontakt med Kognitiva Teamet efter behandlingen. Teamet kan erbjuda medarbetarstöd i form av coachning eller stresshantering under arbetsåtergången, som arbetsgivaren kan köpa till under ett halvår. Ett år efter behandlingen gör Kognitiva Teamet Rehab på uppdrag av landstinget en uppföljning som bland annat innebär att patienterna får ange hur de mår på utvalda självskattningsformulär.

– När patienterna avslutat sin behandling skickar vi också en behandlingssammanfattning samt rekommendationer för hur patienten ska gå vidare till remittenten, alltså till den som skrivit den ursprungliga remissen. Det kan handla om sjukgymnastik, fortsatta samtal med psykolog etc. Svar på hur de ska nyttja rekommendationerna kan de också få av vårdcentralen alternativt företagshälsovården, som de ska återvända till efter behandlingen, förklarar Eila Brandeker Hausmann.

 

 

Anette Sjödin, Vd Kognitiva Teamet Rehab

Kognitiva Teamet Rehab 

Kognitiva Teamet Rehab i Sverige AB är en specialistmottagning som arbetar på uppdrag av Stockholms Läns Landsting. Vårt uppdrag är att erbjuda rehabilitering för patienter som uppfyller kriterier för utmattningssyndrom och/eller långvarig kronisk smärt diagnos. Kognitiva Teamet Rehab i Sverige AB är en del av Kognitiva Teamet i Sverige AB:s verksamhet. Företaget arbetar även med psykologiska insatser för primärvården i centrala Stockholm, företag, organisationer och privatpersoner. Företaget ägs av VD/verksamhetschef Anette Sjödin som är beteendevetare/leg psykoterapeut och handledare i KBT. Anette har även examen från RMI Berghs och IHR. Anette har sedan 2003 arbetat med psykologisk behandling och drivit KBT psykologmottagning.

Besök gärna våra andra webbsidor för att få veta mer om våra övriga verksamheter:

Kognitiva Teamet
Kognitiva Teamet Primärvård

Kognitiva Teamet Rehab består av leg. specialistläkare, psykologer, sjukgymnaster, psykoterapeuter och vård- & rehabkoordinator med ACT och KBT kompetens. Alla våra behandlare har mångårig erfarenhet av multimodal behandling av stress- och smärtproblematik.

Målet är att möjliggöra ökad funktion och aktivitetsförmåga genom deltagande i rehabilitering.

Kognitiva Teamet Rehab
Sandsborgsvägen 50
122 33 Enskede

Tel: 08-6000 300
Fax: 600 43 00

VD: Anette Sjödin. leg. psykoterapeut KBT/ACT
Mobilnummer: 0707 609 919
Epost adress: anette.sjodin@kognitivateamet.com

 

Kognitiva Teamet Rehabs vision och DNA

Visionen hjälper oss att fokusera på att leverera de bästa möjliga evidensbaserade vård, ge det bästa omhändertagande, agera professionellt som leder till våra patienters ökande livskvalité och ökad aktivitetsgrad.

Vi har en uppsättning värderingar som inte bara stöder vår vision och sätt att tänka
Vårt  DNA som företag.

– Evidensbaserad vård
– Vi anstränger oss lite extra
– Patienten i fokus
– Samarbete med patienten och andra intressenter
– Kvalificerad teamarbete
– Bästa möjlig vård och omhändertagande
– Service är viktigt
– Vi ser potentialen i varje människa
–  Snabba och effektiva vårdprocesser
– Liten aktör i framkanten