Just nu har vi driftstörning på Min sida för vissa patienter med pågående rehabilitering. Vi arbetar på en lösning.

Smärtrehab

Bra att veta

Varför använder vi ACT vid långvarig smärta?

Vi gör en bedömning och en noggrann kartläggning av svårigheter du har i din vardag. Detta ligger till grund för om ACT-behandling kan vara något för dig.
I början av behandlingen är det viktigt att klargöra vad långvarig smärta är och vad det inte är.
Akut smärta är kroppens varningssignal när man skadar sig och kroppen signalerar att det kan vara farligt att göra vissa saker. Akut smärta gör att man blir försiktig och undviker vissa saker. Undvikandet är också viktigt för att kroppen skall återhämta sig.

Långvarig smärta är något helt annat, även om den oftast upplevs likadant. Långvarig smärta kan, något förenklat, beskrivas som att kroppens varningssystem har hakat upp sig. Likt ett brandlarm som ljuder fastän det inte finns någon eld förekommer den långvariga smärtan ofta trots att det inte finns någon skada eller sjukdom. Signalen kan då felaktigt uppfattas som att det är farligt att röra på sig eller något kommer att förvärras.
En viktig del av terapin består i att du med vår hjälp, formulerar dina livsvärden – med andra ord vad som gör livet värt att leva. Utifrån dessa livsvärden arbetar vi tillsammans fram mer konkreta mål för förändringsarbetet.

Smärta skapar ofta svårigheter att göra sådant som annars hade varit självklara delar av en aktiv och meningsfull vardag. ACT handlar om att träna upp sin förmåga att hantera smärtan på ett effektivt sätt. Att öka sin möjlighet att göra annorlunda i situationer med smärta eller annat obehag, för att kunna leva mer i linje med sina livsvärden
Det är naturligt och fullt förståeligt att man vill minska sin smärta eller andra liknande symptom. Men hur hanterar man den smärta som inte ger vika, mer än till viss del eller under en kort stund?

ACT handlar inte i första hand om att minska smärtan.

I stället handlar ACT om att förändra det som man själv har möjlighet att påverka - hur man agerar i närvaro av en smärta som är svår att ta bort eller minska.

I korthet är målsättningen med en ACT-behandling att öka förmågan att agera i linje med vad man tycker är viktigt i livet också i situationer som präglas av smärta och annat obehag. Men att göra mer av det som känns viktigt kan medföra att smärtan består, eller till och med ökar. Att acceptera smärta och annat obehag handlar därför om att öka möjligheten att förändra sitt beteende.

Vad menas med acceptans?

Det händer att acceptans förväxlas med resignation och missförstås som att man ska ge upp ambitionen om ett bättre liv och nöja sig med vad man har. ACT handlar i stället om det motsatta; att acceptera sådant som man inte direkt kan styra över för att öka sina möjligheter att ändra på det som man kan välja. Med andra ord handlar acceptans om att tillåta den svårbehandlade smärtan att vara en del av upplevelsen, för att därigenom kunna välja att göra sådant som är viktigt i livet men som också riskerar att öka smärtan. Acceptans är alltså ett beteende som handlar om att hantera smärta eller andra former av obehag för att bättre kunna ta vara på livet.

Att acceptera obehag ökar möjligheten att välja sitt agerande

Obehagliga upplevelser väcker automatiskt en impuls att minska obehaget. Arbetet med att ändra sitt beteende kan på sätt och vis sägas handla om att ta kontroll över sina handlingar när obehagliga upplevelser tenderar att styra agerandet bort ifrån livsvärden. Att kunna acceptera obehag ökar möjligheten att välja sitt agerande, och är därför en del av detta arbete.

Ett annat är att få sina upplevelser på distans, på ett betraktelseavstånd. Genom att bli medveten om vad som händer på insidan, det vill säga tankar, känslor och kroppsliga upplevelser, kan man öka sin förmåga att välja om dessa upplevelser ska få styra beteendet. Man kan med andra ord öva upp sin förmåga att aktivt välja sina handlingar genom att bli mer medveten om vad man tänker och känner, och hur det påverkar vad man gör.
Möjligen kan det som beskrivs tyckas enkelt, men att förändra sitt beteende är svårt. Det handlar om en livsstilsförändring som ofta är allt annat än lätt. Vår roll i behandlingsarbetet är inte att göra själva förändringen, utan att hjälpa dig att se vilka förändringar som behöver göras och att stötta dig detta arbete.

För dig som vill veta mer:

https://kbtarna.podbean.com/e/acceptance-and-commitment-therapy-act-vid-smarta-intervju-med-joanne-dahl-vard-lena-olsson-lalor/

https://blogg.ktrehab.se/2015/11/

Att tänka på för den som är anhörig till en person med långvarig smärta

Smärtan frestar på relationen

Det är inte alltid enkelt att leva med någon som har långvarig smärta. Det är svårt att veta om man ska hjälpa till eller hålla sig undan. För mycket hjälp kan göra personen mer passiv och leda till ännu mer lidande. Samtidigt kan personen få skuldkänslor över att till exempel inte kunna göra hushållsarbete och frestas då att ta i för mycket, vilken kan leda till att hon eller han blir liggande i flera dagar.
Det är viktigt att var lyhörd– olika personer behöver olika former av stöttning.

Trött av rehabilitering

Under rehabiliteringen ligger fokus på funktionsökning, att öka aktivitetsförmågan och att inte låta smärtan styra för mycket i livet. Du som är anhörig kan ha i minnet att smärtrehabiliteringen kräver mycket energi och engagemang. Ofta blir personen ännu tröttare och smärtan kan också öka under en tid. Tänk på att rehabiliteringen är början på en större förändring och att ni tillsammans får fortsätta processen.

Meningsfulla sysslor

Om man har något meningsfullt att göra mår man också bättre. Det förändrar de biologiska, psykologiska och sociala faktorer som påverkar upplevelsen av smärtan. Rörelse påverkar också kroppen och hjärnan positivt – man mår bättre både fysiskt och psykiskt. Uppmuntra gärna den som har långvarig smärta till enkel vardagsmotion och avslappningsövningar.

Nya rutiner i vardagen

Hjälp till att se över vardagens rutiner och försök att hitta en tydlig dygnsrytm med aktivitet, vila, måltider och sömn. Att göra en sak i taget är viktigt, liksom att planera in pauser. Utvärdera och lägg till aktiviteter efter hand. Många som har långvarig smärta drar sig undan och tackar nej till olika sociala aktiviteter. Det ökar risken för nedstämdhet och isolering. Därför är det bra om du uppmuntrar till kontakt med släkt, vänner och arbetskamrater.

Det är viktigt att ha roligt

De flesta som har långvarig smärta säger att de nästan glömmer bort att ha ont när de gör något roligt. Därför är det viktigt att fortsätta göra saker som är lustfyllda. Vad har ni tidigare tyckt om att göra? Går det att göra nu med, fast i lite mindre skala? Om ni tidigare gick långa promenader kan ni gå en kort sväng nu. Var uppfinningsrik och tänk på att det är bättre att göra lite än ingenting alls.

Inloggningsida för Utmattningssyndrom

Inloggningsida för Smärtrehab