Just nu har vi driftstörning på Min sida för vissa patienter med pågående rehabilitering. Vi arbetar på en lösning.

Rehabilitering vid utmattningssyndrom

Bra att veta

Skruva ner de höga kraven

Många patienter som kommer för behandling är mycket ambitiösa personer var måna om att göra bra ifrån sig. Många har höga krav på sig själva och det har lett till att de ofta har överpresterat. De behöver lära sig var gränsen går för en hälsosam prestation. Det är speciellt viktigt när det är dags att gå tillbaka till arbetet efter rehabiliteringen.

Några saker att tänka på för en hållbar arbetsåtergång

Det varierar hur lång tid som krävs innan man är redo att gå tillbaka till arbetet. Det är viktigt att man börjat återhämta sig från tröttheten, känner att man klarar att göra något på arbetet och kan vara där i två timmar till att börja med. Planera tillsammans med chefen några veckor före start. Vi erbjuder arbetsgivaren att komma till oss på rehabmöte.

Vänj dig långsamt vid arbetsmiljön

Börja med att titta in på arbetsplatsen och hälsa på en kollega eller chef. Om det känns svårt kan ni träffas på en annan plats första gången.
När du blivit vanare vid att vara på jobbet igen blir nästa steg att börja vänja dig vid arbetsuppgifterna och hantera krav som hänger ihop med dem.

Var medveten om risksituationer och stressbeteenden

Om du är medveten om vilka situationer som triggar stress kan du försöka träna på att hantera dem. Men ta inte tag i allt på en gång, försök att prioritera.

Gradvis upptrappning är viktigt

Om man har varit deltidssjukskriven brukar man börja med att arbeta 25 %, ofta två timmar per dag, men det kan variera. Utgå inte från ett effektivitetstänk utan från vad som är bäst för hur du mår. Du behöver stanna kvar på en nivå ett tag innan det går att öka arbetstiden. Det är alltid sjukskrivande läkare som planerar och bedömer hur mycket du kan arbeta. Sedan är det Försäkringskassan som ska godkänna bedömningen.

Se arbetsåtergången som en del i rehabiliteringen

Det är naturligt att det blir både bra och dåliga dagar på vägen tillbaka. Man känner ofta av förändringar, till exempel ökning av arbetstiden. Blir belastningen för hög får man backa lite be om mer stöd, lämna ifrån sig någon uppgift eller gå ner lite i arbetstid en period.

Så kan arbetet läggas upp

I början är det bra att få hjälp med gränssättning och prioritering, men sedan ska du själv börja träna på det.
Börja med att arbeta med väl avgränsade uppgifter. Konkreta, rutinmässiga uppgifter, utan deadlines. Arbeta med en sak i taget. Ta regelbundna pauser. Vänta med att delta på möten och med att ha kundkontakter. Din chef eller någon annan ansvarig ska planera in avstämningar regelbundet.

Se gärna filmen om hållbar arbetsåtergång:

https://blogg.ktrehab.se/se-filmen-hallbar-atergang-i-arbete/

Guide för kognitiv ergonomi vid utmattningssyndrom

Kartlägg och planera

  • Anpassa arbetsuppgifter efter energinivå
  • Planera tillräckligt med tid för arbetsuppgifter
  • Dela upp i mindre arbetsuppgifter, framförallt uppgifter som kräver uthållighet över tid

Hitta balans mellan aktivitet och återhämtning

  • Ta pauser under mellan arbetsuppgifter, både korta och långa.
  • Planera in regelbunden återhämtning i förebyggande syfte.
  • Växla mellan uppgifter som kräver olika mycket koncentration.
  • Variera mellan stillasittande arbete och fysisk rörelse

Minimera kraven på delad uppmärksamhet

  • Gör en sak i taget.
  • Utför koncentrationskrävan de uppgifter i lugn miljö med få störningar

Ta hjälpa av yttre hjälpmedel och struktur

  • Använd minnesanteckningar
  • Schemalägg arbetsdagen
  • Vid avbrott planera hur uppgiften återupptas

Använd knep för att minnas

  • Utgå från intresse
  • Öva på uppgifter så att de kan automatiseras
  • Vid avbrott – planera för hur uppgiften ska återupptas

Skapa en god digital arbetsmiljö

  • Ha regler och rutiner för den digital arbetsmiljön. Begränsa informationsmängden till enbart det viktigaste.

Ta hjälp av omgivningen

  • Berätta för berörda om nedsättningarna
  • Involvera omgivningen vid kognitiva anpassningar.

Att tänka på för den som är anhörig till en person med utmattning

Var ett stöd för minnet.

Den som har utmattningssyndrom har ofta svårt att komma ihåg vad som ska göras. Du kan hjälpa till genom att till exempel ordna en överskådlig kalender och skriva upp information tydligt och enkelt. Se också till att det finns en viss ordning hemma, så att det är lätt att hitta viktiga saker.

Planera och spara kraft.

Det kan vara svårt att prioritera vad som behöver göras hemma när man har utmattningssyndrom. Gör en gemensam planering och fördela arbetsuppgifterna så att den utmattade får göra lagom mycket. Ibland behöver du vara bestämd och ”ta ifrån” den utmattade en uppgift som hon eller han alltid brukat göra, men som nu blir för stor och tung. Samma sak gäller aktiviteter utanför hemmet. Den som har utmattningssyndrom blir trött fort, både av mental och fysisk ansträngning. Lägg in pauser och avstå från att stapla aktiviteter på varandra.

Bryt inte fokus.

Den som har utmattningssyndrom har svårare att koncentrera sig någon längre stund och är mer lättstörd. Att bli avbruten och sedan hitta tillbaka till uppgiften är också extra svårt. Därför bör du låta bli att be om saker eller berätta något när personen håller på med annat. Försök att återkomma senare i stället.

Rutiner och fysisk aktivitet är bra.

Den som är utmattad behöver rutiner och en regelbunden dygnsrytm. Hjälp till att planera in måltider, sömn, fysisk aktivitet, arbete, fritidsaktiviteter och vilopauser. Fysisk aktivitet är viktig för att bli frisk, men den måste vara anpassad till vad den som är utmattad orkar. Du kan till exempel gå ut på promenader med den utmattade som en rutin.

Stötta nya tankar och nya gränser.

Den som går på rehabilitering för utmattningssyndrom brukar få många nya tankar om hur livet ska se ut i fortsättningen. Hur ska stress och krav hanteras och vad ska prioriteras? Hur ska man kunna sätta tydligare gränser och bli mer generös mot sig själv? Det tar olika lång tid att ta till sig stresshanteringsmetoder och bryta mönster. Du kan hjälpa till genom att stötta och uppmuntra personen och ge henne eller honom utrymme och egentid.

Nytt liv – även för dig.

Prognosen för den utmattade är nästan alltid god, även om det kan ta tid att bli frisk och en viss känslighet för stress kan finnas kvar. Tänk på att ett förändrat liv för den som är utmattade även betyder förändringar för dig som anhörig. Du kan bli besviken när den som har eller har haft utmattningssyndrom inte presterar lika mycket som förut. Du kanske är van vid att personen planerar familjens aktiviteter och sköter många sysslor hemma. Nu behöver ni tänka om och planera för ett nytt sätt att leva tillsammans.

Inloggningsida för Utmattningssyndrom

Inloggningsida för Smärtrehab