Positiv och negativ stress

Vad är skillnaden mellan positiv och negativ stress?

I dagens hektiska och krävande samhälle är stress något som vi alla stöter på i olika former. Men vad är egentligen skillnaden mellan positiv och negativ stress? Stress är inte bara en enkel enhetlig upplevelse – det kan vara både hjälpsamt och skadligt för vår fysiska och mentala hälsa. Att förstå skillnaderna mellan dessa två former av stress kan vara avgörande för att kunna hantera dem på ett effektivt sätt.

Positiv stress

Positiv stress är en form av stress som upplevs som stimulerande och motiverande. Det är en kortvarig och hanterbar form av stress som kan hjälpa oss att prestera på vår toppnivå och möta utmaningar på ett konstruktivt sätt.

Positiv stress kan uppstå i situationer som kräver fokus och ansträngning, men som samtidigt ger oss en känsla av spänning och belöning när vi lyckas. Det kan vara en drivkraft som hjälper oss att prestera bättre och uppnå våra mål. Exempel på situationer som kan skapa positiv stress inkluderar att förbereda sig inför en tävling, ta itu med ett viktigt projekt eller att ha en viktig presentation inför publik.

Negativ stress

Negativ stress är en mer påfrestande och skadlig form av stress. Det är en långvarig och överväldigande typ av stress som kan överbelasta både vår fysiska och mentala hälsa. Stressen kan uppstå som ett resultat av kroniska problem, överbelastning, osäkerhet eller överväldigande situationer. Det kan vara relaterat till arbetskrav, relationella svårigheter, ekonomiska problem eller andra utmaningar i livet som vi inte känner oss kapabla att hantera på ett adekvat sätt.

Långvarig negativ stress kan ha allvarliga konsekvenser för både den fysiska och mentala hälsan och kan i värsta fall leda till utmattningssyndrom. När du kontinuerligt utsätts för överansträngningar utan tillräcklig återhämtning kan kroppens resurser bli uttömda du blir då sjuk av stress.

Långvarig stress – symtom

Symtom på långvarig stress kan vara både fysiska och mentala. Symptomen kan variera från person till person, men nedan följer några vanliga tecken på att du kan uppleva långvarig stress:

Fysiska symtom

Utmattning och trötthet, även efter tillräcklig vila.
Sömnproblem, som svårigheter att somna, vakna upp under natten eller ha oregelbundna sömnvanor.
Muskelspänningar, stela axlar, spänningshuvudvärk eller migrän.
Mag- och tarmproblem, såsom matsmältningsbesvär, illamående, diarré eller förstoppning.
Svaghet i immunförsvaret, vilket kan leda till frekventa förkylningar, infektioner eller andra sjukdomar.
Ökad hjärtfrekvens, högt blodtryck eller andra hjärt-kärlrelaterade problem.
Minskad sexuell lust eller andra sexuella dysfunktioner

Känslomässiga symtom

Konstant oro, ångest och nervositet.
Känsla av överväldigande, överbelastning och att inte kunna koppla av.
Irritabilitet, lättretlighet och kort stubin.
Känsla av nedstämdhet, hopplöshet eller överväldigande sorg.
Svårigheter att fokusera, koncentrera sig eller ta beslut.
Minskad motivation och intresse för tidigare njutbara aktiviteter.
Känsla av överväldigande ansvar eller brist på kontroll över ens liv.

Beteendemässiga symtom

Ökad konsumtion av alkohol, droger eller tobak som sätt att hantera stress.
Överätande eller förlust av aptit och viktfluktuationer.
Socialt tillbakadragande eller isolering från andra människor.
Svårigheter att slappna av eller ha roligt på fritiden.
Svårigheter att hantera tid och upprätthålla produktivitet.
Ökad irritabilitet eller aggressivitet mot andra.

Behandling

Behandling av stress fokuserar på att identifiera och förstå de underliggande orsakerna till stressen samt att utveckla effektiva verktyg och metoder för att hantera den. Behandlingen varierar beroende på de specifika symptom som din stressrelaterade sjukdom har orsakat.

Ibland kan det vara till stor hjälp med samtalsterapi och regelbunden kontakt med en psykolog. I vissa fall kan även läkemedelsbehandling vara nödvändig. En fysioterapeut kan hjälpa dig att hitta tekniker för avspänning och att hitta lagom dosering för fysisk aktivitet.

Tips för att minska stress i vardagen

Att försöka minska stress i vardagen är viktigt för att upprätthålla en hälsosam balans och välbefinnande. När stress uppstår, oavsett om det är relaterat till arbetet eller ditt privatliv, är det viktigt att ta dig tid att reflektera och utforska vad som kan vara orsaken till stressen. Genom att sätta dig ner och göra en ärlig självreflektion kan du skapa en grund för att hantera stressen på ett effektivt sätt.

Skapa en rutin

Skapa en strukturerad daglig rutin som inkluderar tid för arbete, vila, träning och återhämtning. En tydlig struktur kan hjälpa dig att känna dig mer organiserad och minska stressnivåerna.

Prioritera

Identifiera dina prioriteringar och fördela uppgifter till andra när det är möjligt. Att överbelasta dig själv med för många ansvarsområden kan öka stressen. Lär dig att säga nej och be om hjälp när det behövs.

Fysisk aktivitet

Regelbunden fysisk aktivitet kan vara effektivt för att minska stress. Hitta en träningsform som du tycker om och inkludera den i din dagliga rutin. Promenader, löpning, yoga eller andra aktiviteter kan hjälpa till att frigöra spänningar och öka endorfinnivåerna.

Avslappningstekniker

Utforska olika avslappningstekniker som andningsövningar, meditation eller progressiv muskelavslappning. Dessa tekniker kan hjälpa till att lugna sinnet och minska kroppslig spänning.

Hantera tid och planera

Effektiv tidshantering och planering kan minska stress genom att hjälpa dig att vara mer organiserad och produktiv. Skapa en realistisk daglig planering, bryt ner stora uppgifter i mindre delar och undvik att skjuta upp saker till sista minuten.

Sömn och återhämtning

Prioritera en god sömnkvalitet genom att skapa en sömnvänlig miljö och följa en regelbunden sömnrutin. Tillåt dig själv tillräckligt med återhämtningstid för att ladda batterierna och undvik överarbete.

Socialt stöd

Sök stöd från familj, vänner eller stödgrupper. Att prata om dina bekymmer och känslor med andra kan vara mycket hjälpsamt och stärkande.